Kajaklivet för mig!

Många har precis om jag paddla Kanot som liten. Dvs en öppen båt som numera kallas Canadensare men då sa man oftast Kanot. Dessutom var dagens Havskajaker (den vanligare modellen idag) inte vanligt på ngt sätt. Som barn till småländska föräldrar paddlade jag och mina bröder i sjön Sommen främst. Varje sommar var vi är och den gigantiska stora släkten var till stor del båtfolk. Pappa berättade ofta om sin bakgrund och sitt Kanotliv (alltid hembyggda) och paddlande till den egna lilla ön. Så visst har det nog påverkat mig. Efter somrarna på Sommen och runt Tranås och Boxholm så blev det Skummeslövstrand och lite senare Båstad. Några km väster om Båstad hade vi ”vår” strand och då blev det mest vindsurfing men också en uppsjö av hembyggda farkoster på havet. Som vuxen hade jag ett uppehåll på ganska många år innan jag köpte in en beg Everest kajak. En rejäl sak i plast med allt som jag behövde. Modellen fungerar utmärkt idag även om just Everest nog inte gör Kajaker mer. Vännerna på Kanotföreningen tittade ibland lite snett på ”han med plastbåten” eftersom de hade betydligt exklusivare, lite lättare och snabbare Kajaker. Det sistnämnda sporrade mest. Jag var oftast först ändå och jag ville nog visa att det fungerar även med det enkla och billiga.

Samma tanke (och affärsidé) har jag idag. Få saker kan ta bort lust och knäcka förväntan som en dyr pryl som ändå inte inger det du hoppades på. 

Vissa påstår (också i kajakvärlden finns det nördar och materialister, mer eller mindre militanta) som anser att det ”måste” vara en viss paddel och en viss typ av Kajak, Ja helst en visst typ av brygga eller strand också…. I min värld kan den som är erfaren och duktig faktiskt hantera vad som helst, var som helst och överallt. Mer eller mindre iaf. Som om du är ny eller ganska färsk inom paddlandet så njut av det du har och kan. Lär dig efter hand, lyssna på de som kan mer (men sortera ”måstena”), ta ngn kurs eller 2. Men ha kul och känn dig trygg genom att paddla i lugna vatten och med någon som gör dig trygg. Var rädd om dig men ha kul!

Jag paddlar året om och på väldigt olika vatten. Jag går ifrån höga bryggor, klippor, stränder, gräs eller brygga. Desto fler varianter desto mer lär jag mig.

Jag är ganska orädd men har stor respekt för havet och ev risker. Och ännu mer med en grupp där jag ska (och vill ta) ansvaret och sprida glädjen med paddling. Jag har få pekpinnar och tekniska korrigeringar (om du inte vill ha det) utan låter glädjen och upplevelsen bli resans mål. Om än bara en 2 timmars kanalpaddling i stan. Nära 70 paddlingar med grupp sista 3 åren har lärt mig mycket.

Eftersom jag har haft en incident som kunde slutat illa så tänker jag mig för men omsätter också erfarenheten till vad som ”kan” hända och hur risker kan minimeras. Jag lärde mig också efter denna olycka att en grupp (jag vara bara deltagare då) inte alltid är lösningen. Inte heller en kurs men det kan göra risken mindre.

Mina kamrater såg inte mig, hjälpte inte mig och märkte inte ens det trots att jag hängde upp och ner och inte kom loss. Jag var så klart besviken på min egen oförmåga men ännu mer på mina s k paddlingkamrater som missade det hela totalt. Ja de missade mig.

 Efter detta paddlade jag inte på runt 2 år. Men idag paddlar jag ofta och njuter av det. På många platser och som sagt året om. För mig är det ibland träning men ännu oftare en upplevelse eller sökandet efter en roligare paddling med en kommande grupp. Få saker är så tillfredställande som att se nöjda kajakpaddlare. Ibland helt tysta ibland nästan skrattandes. Men det syns alltid i ögonen. Vi har ofta väldigt kul och ofta mycket prat. Men det finns också tillfällen som en solnedgångspaddling på Stendörren i höstas som var helt magisk. På alla vis. Jag hade utlovat en fin solnedgång och det fick vi. Helt fantastiskt!

Jag har också paddlat på Svalbard och ofta på Lofoten. Paddlat fors i Norra Indien och ibland på en stilla insjö i Stockholms naturreservat. Höga Kusten är en favorit liksom Bohuslän…liksom stadspaddling i Köpenhamn förbi Christiania och Operahuset…Utanför sälarnas paradis på Måkläppens Naturreservat eller på Gålö, Utö. Gudö å eller den brusande Gammelströmmen….ja det finns så mycket jag har delat med andra och så mycket kvar.

 Vi är alltid nära naturen, ja närmre kan man inte komma knappt. Du sitter bokstavligen i vattnet men ser allt det vackra runt omkring. Natur i form av skog, landskap, sandstrand eller fjäll men också stad och allt det urbana. Från Kajaken upplever jag något stort och fint. Gång på gång!

Jag hoppas du gör detsamma. Har gjort eller kommer att göra. Välkommen ut i Kajaken  ha kul och var rädd om dig!

/Niclas

Alla äventyr med Kajak, kurser/intron och paddlingar hittar du här: https://utemedniclasbutiken.se/kajakaventyr